Tamar, borta...
"TAMAR!?"
Har en regel för Tamar. Hon ska vara inne efter kvällsmat. Alltså runt åtta. För när hela familjen går till sängs. (De som jobbar) Då tänker inte jag vaka för när hon behagar komma in.
Så när hon inte kommer in... då är nåt fel!
Men idag svarade ingen. Satt ingen i träden där grannkatterna satt.
Jag frågade gång på gång.
"Vart är Tamar Felix?!"
"Visa mig nu vars hon är Svea?!"
Jag följde i min naiva tro till katter efter Felix runt i skogen i 10 minuter. Han såg alltid till att hålla sig på tio meters avstånd. I fall jag tappade intresset så började han göra sina bästa trix.
Svea följde bakom på avstånd och kom då och då fram och slog lite nonchalant till en fluga eller strök sig på mitt ben.
"Men korkade katter! Jättegulligt att ni vill hålla mig sällskap!!! Men om ni inte vet vars Tamar är kan ni dra!!!"
Jag pratade rätt mycket med dessa knasiga katter som bara satt och glodde på mig i mitt febrila sökande!
Fick hemska bilder att den som skadat Tamar hade nu dödat henne och att jag skulle hitta henne. Liggandes i skogen...
Till slut gick jag genom skogen hem. De satt på elljusspåret och förtsatte glo på mig.
Och vem sitter inte då på verandan och halvsover.
Säkert att hon kommit men inte kunnat hoppa upp till fönstret (pga smärtan) utan nöjt sig med att sitta där.
Kändes mycket bra att få ta min sjuka älskling i mina armar. :) Och gå in.
Tror hon blivit jagad igen. För hon var som lite halvborta. Men nu har jag lagt henne i sängen! :)
(By the way. Fick tillåtelse att undersöka hennes svans idag. HIttade ett sår. Ett stort varigt sår som gjorde ont, sa Tamar, och det luktade ost. Så måste nog vara ond och rengöra det i morgon. Och sen leta upp någon sorts veterinär. :( Stackars liten. Tror någon har bitit henne!!!)
Har en regel för Tamar. Hon ska vara inne efter kvällsmat. Alltså runt åtta. För när hela familjen går till sängs. (De som jobbar) Då tänker inte jag vaka för när hon behagar komma in.
Så när hon inte kommer in... då är nåt fel!
Men idag svarade ingen. Satt ingen i träden där grannkatterna satt.
Jag frågade gång på gång.
"Vart är Tamar Felix?!"
"Visa mig nu vars hon är Svea?!"
Jag följde i min naiva tro till katter efter Felix runt i skogen i 10 minuter. Han såg alltid till att hålla sig på tio meters avstånd. I fall jag tappade intresset så började han göra sina bästa trix.
Svea följde bakom på avstånd och kom då och då fram och slog lite nonchalant till en fluga eller strök sig på mitt ben.
"Men korkade katter! Jättegulligt att ni vill hålla mig sällskap!!! Men om ni inte vet vars Tamar är kan ni dra!!!"
Jag pratade rätt mycket med dessa knasiga katter som bara satt och glodde på mig i mitt febrila sökande!
Fick hemska bilder att den som skadat Tamar hade nu dödat henne och att jag skulle hitta henne. Liggandes i skogen...
Till slut gick jag genom skogen hem. De satt på elljusspåret och förtsatte glo på mig.
Och vem sitter inte då på verandan och halvsover.
Säkert att hon kommit men inte kunnat hoppa upp till fönstret (pga smärtan) utan nöjt sig med att sitta där.
Kändes mycket bra att få ta min sjuka älskling i mina armar. :) Och gå in.
Tror hon blivit jagad igen. För hon var som lite halvborta. Men nu har jag lagt henne i sängen! :)
(By the way. Fick tillåtelse att undersöka hennes svans idag. HIttade ett sår. Ett stort varigt sår som gjorde ont, sa Tamar, och det luktade ost. Så måste nog vara ond och rengöra det i morgon. Och sen leta upp någon sorts veterinär. :( Stackars liten. Tror någon har bitit henne!!!)
Kommentarer
Trackback
