Sverige...

Sitter hemma... i min säng... med min katt springades omkirng, rastlös...
Känns konstigt. Och tomt. fel!
Sängen är för smal. Täcket för litet. Det saknas någon...

Resan gick bra. blev ett snabbt farväl till Orhan då vi stannade mitt på en "motorväg" Kramade knappt Orhan. Kanske var bra då. att det gick så snabbt. Men nu önskar jag att jag kramat honom bara lite hårdare.
Vi körde vidare till flygplatsen. Jag blev lämnad ensam. Väntade...
Planet var bra sent och jag var i Wien bara 5 minuter innan min anknytning skulle gå. Tack och lov fick jag hjälp. Satt med magont halva resan och funderade hur skulle jag göra? Vars skulle jag ta vägen!!!???
vi sprang genom hela flygplatsen! För att även om planet står bredvid måset vi in. Visa pass, kolla väskan, skaffa biljett och sen ut igen!
GALET!
Väl i Sverige blev jag ledsen. När jag såg granar och röda hus... Nu var jag borta från Orhan. Men sen blev det lite bättre när jag fick se min mor. Pratade hela resan om allt möjligt som hänt. Vilka jag mött osv...
drack te och åt en smörgås med familjen. visade foton och sen... kväll.
Nu sitter jag här och känner mig ensam...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0