Jag är ingen mamma!
Plötsligt kom en märklig känsla.
Jag satt på golvet och tänkte. Tankar kom eftersom just nu är säker 50 procent av vänner och folk omkring mig i min ålder gravida! Så jag satt där och tänkte om just barn
...
Om jag hittade ett barn ute i hallen (utanför lägenheten) som såg hungrigt och övergivet ut. Ja då skulle jag nog kunna ta hand om det. Det skulle nästan vara lite mysigt! Att försöka få det där nästan döende barnet att överleva. jag skulle känna mig så beskyddande och moderlig! Ser hur det ligger och hostar i min famn. ett litet skelett...
..
När jag tänkt klart den otroligt korkade tanken slog det mig. Men om jag kan tänka mig att ta hand om ett random barn i hallen. Då är det väl mysigare att skapa något med Orhan. Ett eget litet kärleksbarn! Som är lika snyggt som Orhan. Som pratar svenska, romani och italienska. (fy vad kul att ibland hälsa på italienska kusinen, svenska kusinen och romska tremänningarna!!! haha)
ja det låter mysigt...
..
Men så kom den slutliga tanken. Hemska saker. Sen måste jag ju dras med det där lilla barnet i en hel evighet!
..
Det är ännu inte dags för Petra att bli en mor...
(om jag nu inte springer på ett i hallen!)
..
Tänkte ta en bild på mig med ett barn. Men jag hittade inga sådana! XD Fick bli med en katt istället! ;)
Kommentarer
Postat av: Anna
HAhaha, kattbarn är bra, men randombarn i hallen... HAHA! Men fortsätt och bearbeta tanken i huvudet, du är ju bara 21 år, 3 månader, 14 dagar typ.
Postat av: Bibbi
Vad är det för sött barn du håller i famnen?
Miss U
Trackback
