La sagrada familia

 Gaudis kyrka.. La Sagrada familia
NEj det var inte vackert. Det var stort. Maffigt. Kul. Men inte vackert. Och alldeles för fel. Jag vill inte se Maria krönas till drottning på en kyrka. Inte heller att Veronika med sin duk står där främst på kyrkan. Hon finns ju inte ens i bibeln!?!?!

 Jag ville inte ens följa med idag. Somnde och vaknade med pms. HEla familjen satt på min säng och åt frukost. Usch.. det förstör allt. Vakna sist och se alla äta. Hemskt.
 Jag åt. Bråkade lite med allihopa. SurPetra på hög nivå! Jag ville inte följa med. Jag hatade allt och alla. Jag hatade att gå. Jag hatade att pappa tjatade om te. Jag hatade att mamma tjatade om att plocka bort. Jag hatade att allt var oreda och att den himla städerska kom och frågade mig på spanska om städning. Trots att jag tydligt sa. "I don't understand!"
 Ångrar att jag inte la upp nåt på svenska. "Jag ser att u väldigt gärna försöker förtälja mig något nu. Men du förstår att ditt knasiga språk klingar inte så fint i mina öron som dina. Jag är en dum blondin som valde att läsa franska jag vet. Men det hjälper inte nämnvärt att du står här och hojtar på spanska nu. Det hjälper inte att du talar tydligare heller. För om du inte visste det så är din dialekt nåt extra också. Voj voj. Håll käft nu så ska ja hämta syrran. Som lagt ner sitt liv i erat språk!"

 Vi gick till kyrkan. Det var nedförspacke hela vägen men... tillbaka. JAg visste vad som skulle komma.
 Nåväl.. Vi såg kyrkan. Den var maffig. Men lite för mycket Maria. Lite för mycket ord på kyrkan och lite för mycket folk runt om den. 
 Men ja gillade sniglarna som kröp på tornen hehe...
Kön till att komma in var flera hundra meter lång. Så vi skippade det.
 Jag var hungrig och trött och tillslut gick vi på en vietnamesisk restaurang. 
 Vi förstod inte menyn. Så de blev chansningar. Men gott. Trerätters för 80 kr. Ok! ;)

 På vägen hem fick jag översvämmning. Fick en stor fläck i fronten av brallorna UNDERBART! (talar om mens)
 Jag blev mer sur än jag redan var och rusade hem tills jag kom på jag glömt nyckeln. Väntade på min sega familj som köpte bröd i andra änden av stan. Rusade vidare kom hem och.. efter en dusch var jag glad. 
 Och efter att ha sett Orhan i webkameran. Jag saknar min man!!!

 Se fler bilder på http://igwt.bilddagboken.se
kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0