Vad jag längtar efter...
Jag saknar Tamar... Jag saknar att hon tycker jag är det mest roliga i hennes liv och att hon hela tiden hoppas på mig. Jag saknar att hon spontant sitter i mitt knä eller lägger sig tätt intill vid andra tillfällen än då det är dags att sova. Jag saknar när hon råstirrar på mig tills jag tittar på henne och hon utbrister det där lyckliga "prroar!". JAg saknar att basta med Tamar.
Jag saknar att bo med Tamar i en liten lägenhet och komma hem till henne och hon utbrister sin stora glädje.
Jag ser fram emot det...
(Stal bilden från Orhan! ;) )
Jag saknar tiden då Orhan hade egen lägenhet. Jag saknar att baka bröd med Orhan. (och kriga med mjöl och deg) Jag saknar att göra fika och se film med Orhan. Jag saknar och diska medan Orhan städar. Jag saknar att lära Orhan göra palt. Jag saknar att tjuvlåna internet från bilhandeln mitt emot. Jag saknar att varje dag göra och äta lite för mycket mat och gå upp 10 kilo. Jag saknar att planera vad som ska handlas varje månad...
Jag ser fram emot det med... ;)
Jag saknar att ha någon att göra på dagarna. Jag saknar att våndas på söndagarna. Jag saknar att kämpa mig upp varje morgon. Jag saknar att längta hem. Jag saknar att slänga mig på sängen efter en tuff dag. Jag saknar att göra något för brödfödan. Jag saknar att behöva handla på hemvägen trots att man är trött. Jag saknar att vara aspissnödig när man sätter nyckeln i låset.
Jag ser fram emot det också!
MEN NÄR??!!
Jag kan längta ihjäl mig. Jag vill ha ett jobb. Bo med Orhan och Tamar... och leva ett sånt där normalt liv. Inte gå hemma och vänta!!!
