Kosovo--->Sverige
Biljetter hem bokades igår föresten. den 28 bär det av. Ska bli skönt och kul samtidigt som det blir jobbigt. Sist Orhan lämnade mig grät jag i säkert 3 dagar. Sen var jag arg och ledsen hela månaden. Galet.
Lyckades typ hålla mig tills intervjun (Som jag gjorde dagen efter han stack) i Stockholm var över. Sen grät jag hela vägen från blomsterbutiken I Skärsholmen till Töreboda. haha (skrattar lite här för att visa att det är lite komiskt och att jag är en pinsam gråterska)
Hur som helst. Kanske blir det inte lika jobbigt nu. Nu vet jag ju att han förhoppningsvis får uppehållstillstånd och kommer till mig någon gång till våren.
Är lite nervös för att komma hem också. Pressen över att hitta jobb. Jag känner just nu absolut inte något sug efter det. Att alla ser ner på mig. Jag känner mig dålig och lat. Lycas inte, kan inte! Nej, Jag vill sitta hemma i ett hörn och vara nervös över hur det ska gå!!! Får orhan komma?
Har ju dock fått säkert 30 mail från min mysteryshopper-arbetsgivare. Så jag kan väl satsa på dem! Jag kan lika gärna sitta och och vara nervös i bilen på väg till olika orter som jag kan sitta hemma. Jag behöver ju inte umgås!
Men ännu är det inte dags. Två veckor till av gravo och burek. Isbanor och berg i horisonten. (Som jag för den delen ännu inte lyckats fota!!! Dåligt!) Två veckor har jag på mig att pussa Orhan för 2-3 månader! Det blir till att ge järnet!
Kommentarer
Trackback
