petraceciliagashi

Det där med barn. (hur många såna här inlägg har jag skrivit?)

Det kommer mer och mer upp på tråden. (beror kanske på min syster!) För mig och Orhan alltså. Och jag tror faktiskt jag har gillat tanken mer än vad jag gjorde för ett år sen!

Jag och Orhan pratar ofta om våran lilla blonda romaniflicka som dansar romanidans! XD Ja det vore för festligt! hahah...

Vi funderar på namn vi gillar och vi diskuterar hur vi blivit uppfostrade och skulle uppfostra. (Det finns många skillnader när man kommer från olika familjer OCH kulturer... )

..

En sak är vi överens om. Vi vill inte ha ett barn nu! Vi vill ju i alla fall hinna resa till Palermo! hehe...

För hur roligt det än kan vara att göra ett. Så måste jag sedan gå och vara rädd i ett år för att jag sedan ska behöva skita ut det under de mest våldsamma plågor.

Och sedan kan man glädja sig åt det där barnet i nån månad eller så. Fundera om det har pappas näsa Varför barnet fick såna tjocka händer och om det kanske ärvdes morfars humor. Men det tar inte slut där. Nej man måste glädja sig efter det också! I flera år. En hel evighet ska man försöka vara glad!

Och sedan kommer det där barnet bli som mig! Göra samma saker som jag! Och bara tanken att jag ska vara en hård mamma som säger. Nej nej... det är ju för pinsamt. Jag blir nästan lite äcklad och irriterad av bara tanken! haha..  Vilken hycklare jag lär bli.

..

..

Men kanske jag blir en mor!  Haha i alla fall så tänker jag ju tanken! Men så länge får jag glädja mig åt Orhans systerbarn och mitt systerbarn som jag tycker borde komma... typ i morgon! ;) Att vara moster åt coola ungar är lagom bra!