Hemresa...
Vet inte om jag kallar resan till Lidköping för hem eller resan till Slätte. Båda är hem! Mer eller mindre!
Var mycket folk på tåget idag. Självklart. Jag har ju asfett hår så då ska det vara fullt på tåget så ja tvingas sätta mig i mitten bredvid massa människor och synas.
Har funderat på varför det blir mer människor på tåget när det blir höst. Vågar folk inte ta bilen när det blir mörkt. Eller finns det jönsar som har haft semester tills nu! Var likadant förra året typ...
Tågresan gick segt. Efter MAristad var det bara ja några gubbar, en coolt klädd kvinna och en kille med störande strumpor..
I god tid tuffade tåget in i Lidköping och alla var nog trötta för ingen reste sig sådär olidligt tidigt och ställde sig vid dörren. Utan alla liksom tvärreste sig när tåget stannade. Mörkertröttheten börjar ta sin plats.
Jag skyndade ut. Gick ovanligt snabbt. Berodde nog på min ovanligt tunga packing.
Som förra året börjar trafiken minska med solen. Också något ja fascineras av. Körs det seriöst mer bil under ljusa tider. Eller åker man ingen stans under den mörka delen av året. Folk blir väl trötta.
På sommarn och våren är ungdomar ute och stökar, fullt med bilar att ja till och med får stanna vid rödljus. Restaurangerna kryllar av folk som njuter gomiddag på söndagar. Folk är ute sista prommisen med hunden och nya mammor vallar sina barnvagnar i grupp.
Men nu... när mörkret har kommit är allt dött. Kanske man lyckas se 5 bilar... ja behöver aldrig vänta vid ett övergångsställe. För det kommer aldrig nå bilar samtidigt. Restaurangerna har uppplockade uteplatser o man ser kanppt nåt liv inne i dem heller.
Men ändå njuter jag av att titta in i husen o lägenherna som är upplysta nu. Folk ser på tv. Vissa har HD andra har små tv-aparater.. vissa bor oförskämt stort andra bor smått och mysigt.
Lidan lyses upp av alla gatlampor och på torget lyses det röda gamla "stadshuset" upp som en härlig kontrast till den blåa himmlen.
Det är tyst... bara mina steg hörs... Det är så tomt att jag vågar småprata med Tamar utan att tas för galning.
Aaah ja e ingen stadsmänniska. Älska de där tysta ensamma stunderna utomhus!!!
Dog tant
Var mycket folk på tåget idag. Självklart. Jag har ju asfett hår så då ska det vara fullt på tåget så ja tvingas sätta mig i mitten bredvid massa människor och synas.
Har funderat på varför det blir mer människor på tåget när det blir höst. Vågar folk inte ta bilen när det blir mörkt. Eller finns det jönsar som har haft semester tills nu! Var likadant förra året typ...
Tågresan gick segt. Efter MAristad var det bara ja några gubbar, en coolt klädd kvinna och en kille med störande strumpor..
I god tid tuffade tåget in i Lidköping och alla var nog trötta för ingen reste sig sådär olidligt tidigt och ställde sig vid dörren. Utan alla liksom tvärreste sig när tåget stannade. Mörkertröttheten börjar ta sin plats.
Jag skyndade ut. Gick ovanligt snabbt. Berodde nog på min ovanligt tunga packing.
Som förra året börjar trafiken minska med solen. Också något ja fascineras av. Körs det seriöst mer bil under ljusa tider. Eller åker man ingen stans under den mörka delen av året. Folk blir väl trötta.
På sommarn och våren är ungdomar ute och stökar, fullt med bilar att ja till och med får stanna vid rödljus. Restaurangerna kryllar av folk som njuter gomiddag på söndagar. Folk är ute sista prommisen med hunden och nya mammor vallar sina barnvagnar i grupp.
Men nu... när mörkret har kommit är allt dött. Kanske man lyckas se 5 bilar... ja behöver aldrig vänta vid ett övergångsställe. För det kommer aldrig nå bilar samtidigt. Restaurangerna har uppplockade uteplatser o man ser kanppt nåt liv inne i dem heller.
Men ändå njuter jag av att titta in i husen o lägenherna som är upplysta nu. Folk ser på tv. Vissa har HD andra har små tv-aparater.. vissa bor oförskämt stort andra bor smått och mysigt.
Lidan lyses upp av alla gatlampor och på torget lyses det röda gamla "stadshuset" upp som en härlig kontrast till den blåa himmlen.
Det är tyst... bara mina steg hörs... Det är så tomt att jag vågar småprata med Tamar utan att tas för galning.
Aaah ja e ingen stadsmänniska. Älska de där tysta ensamma stunderna utomhus!!!
Dog tant
Kommentarer
Trackback
