petraceciliagashi

 Bönen var bra. Bibelläsning om bön och.. ja bön. Självklart sång också. Vi sjöng en lovsång och jag kände att jag klämde i ordentligt och drabbades av oro. Tänk om jag sjunger falskt.
 Jag brukar drabbas av det. För de som sjunger falskt vet ju inte om det. Och folk säger ju inte till en person som sjunger falskt att de gör det. Så det har varit min eviga rädsla. Att jag sjunger falskt.. haha så fort någon skrattade i kören i högstadiet skrattade de åt mig. Det var jag säker på. Livrädd för att vara en sån som sjunger ansträngt och tillgjort i god tro om att man sjunger änglalikt.
 JAg sökte efter min systers blick. Ville fråga henne snabbt med vissa syskonteckenspråk. "Sjunger jag falskt?"
 Jag såg hur en av kvinnorna där sökte min blick. Jag försökte undvika den. Vi hade väl inget att säga varandra. Men då ja inte fick kontakt med Ulrika kollade ja upp på henne. Hon log stort åt mig, nickade och gjorde tummen upp!
 Precis vad jag behövde. Jag sjöng inte falskt!!! haha XP (undra hur hon visste?)