resan...
God morgon.
Vaknade upp vid sju i Lycksele idag då kusinerna skulle bege sig till skolan. Men jag drig mig kvar i sängen. Lite halvvaken eftersom kusinerna sprang ut och in och telefonen ringde. Innan tio gick jag upp och åt frukost.
Resan igår var... lång! Men hade sina lustiga stunder.
Som i stockholm möttes jag av soccarnas tal på stationen. Tv var där. Poliser var där! Fullt med folk som försökte få en skymt av Göran Persson eller Mona Sahlin. Jag gav upp direkt. Köpte en kalle Anka pocket och sprang till mitt tåg.
På tåget möttes jag av en kvinna som åt nudlar på de mest avskyvärda sätt. ÄR det nåt jag inte klarar så är det folk som äter. Folk som äter på ett sätt som är för överdrivet eller äckligt enligt mig. Det får mig att vilja slå nån i ansiktet. Så jag åt min risifrutti och försökte ringa Orhan. Det gick inte.
x2000 gick riktigt snabbt och det var tomt nästan på båda tågen. Så jag njöt av den halvan av resan. Men bussen mellan Sundsvall och Ume. Uj uj uj. 4 timmar. Av illamående. Jag åt min äckliga middag. (Jag hatar resmackor!!!!) Skulle äta ett ägg som visade sig vara löskokt. Obegripligt. (Jag kokade två ägg. Tog det ena på mackan. Det var lite löskokt. Så jag kokade det andra lite till och när jag ska äta det är det ännu lösare!!!!)
Nu sitter det ägget i gardinen på den bussen!
Sista bussen var i alla fall någorlunda trevlig. Jag fick sitta överst längst fram i en dubbeldäckare för första gången i mitt liv. Jag gladde mig. Dock är det ju en tråkig väg mellan Ume och Lycksele. Plus att det var mörkt som bara den. Men jag pratade med Orhan och var snart framme!
Kul!
Ville ha lite bilder här. Men tog inte med någon kabel till kameran. Och hittar ingen liknande i detta hem! haha Så ni får klara er UTAN!
Vaknade upp vid sju i Lycksele idag då kusinerna skulle bege sig till skolan. Men jag drig mig kvar i sängen. Lite halvvaken eftersom kusinerna sprang ut och in och telefonen ringde. Innan tio gick jag upp och åt frukost.
Resan igår var... lång! Men hade sina lustiga stunder.
Som i stockholm möttes jag av soccarnas tal på stationen. Tv var där. Poliser var där! Fullt med folk som försökte få en skymt av Göran Persson eller Mona Sahlin. Jag gav upp direkt. Köpte en kalle Anka pocket och sprang till mitt tåg.
På tåget möttes jag av en kvinna som åt nudlar på de mest avskyvärda sätt. ÄR det nåt jag inte klarar så är det folk som äter. Folk som äter på ett sätt som är för överdrivet eller äckligt enligt mig. Det får mig att vilja slå nån i ansiktet. Så jag åt min risifrutti och försökte ringa Orhan. Det gick inte.
x2000 gick riktigt snabbt och det var tomt nästan på båda tågen. Så jag njöt av den halvan av resan. Men bussen mellan Sundsvall och Ume. Uj uj uj. 4 timmar. Av illamående. Jag åt min äckliga middag. (Jag hatar resmackor!!!!) Skulle äta ett ägg som visade sig vara löskokt. Obegripligt. (Jag kokade två ägg. Tog det ena på mackan. Det var lite löskokt. Så jag kokade det andra lite till och när jag ska äta det är det ännu lösare!!!!)
Nu sitter det ägget i gardinen på den bussen!
Sista bussen var i alla fall någorlunda trevlig. Jag fick sitta överst längst fram i en dubbeldäckare för första gången i mitt liv. Jag gladde mig. Dock är det ju en tråkig väg mellan Ume och Lycksele. Plus att det var mörkt som bara den. Men jag pratade med Orhan och var snart framme!
Kul!
Ville ha lite bilder här. Men tog inte med någon kabel till kameran. Och hittar ingen liknande i detta hem! haha Så ni får klara er UTAN!
Kommentarer
Trackback
