petraceciliagashi

I morgon firas den otroligt viktiga dagen då vi blev ihop, jag och Orhan alltså! Äntligen har det gått ett år. Har tänkt nästan hela tiden att. När det har gått ett år. Då kan man ju börja säga att det är nåt!

I morgon ska det firas. Inte riktigt rätt dag. Men så nära det kan bli med möjlighet att få bil och att ingen av oss är upptagna med annat! Om nu inget inträffar vilket gör även morgondagen omöjlig!

Den åttonde var väl inte så ospeciell heller. Det var ju den dagen jag på allvar bestämde mig. Nu ska jag få det att hända något mellan mig och denna otroligt snygge man!!!

Tiden går så fort när man har roligt! Måste jag säga. Har knappt märkt att jag varit arbetslös (förutom de sömnlösa nätterna med ångest och irritationen över att behöva gå till arbetsförmedlingen och tårarna över att alla andra är meningsfulla utom jag!)

Har hunnit med mycket under detta år, som partner och 1 år och en sommar som vänner.

Har varit uppe mängder med nätter och skrattat åt småsaker.

Har suttit utanför Skövde mitt i natten och ätit godis. Jag råkade kissa på min strumpa och Orhan frös och var söt. Har aldrig skrattat så mycket som då!

Har städat Orhans toalett och lagat mat när han varit borta och lagat datorer. Ja, jag har känt mig som en liten hemmafru.

Har blivit ompysslad av Orhan då jag kom hem till han och fick en febertopp så fort jag satte foten innaför dörren och önskade att jag aldrig kommit dit. (Men vi firade något så jag led igenom dage och Orhan var ledsen för att jag verkade så oengagerad!... haha)

Har blivit i-tvingad apelsiner när jag varit förkyld!

Har smugit ut på natten för att träffa han...

Har sett fruktansvärt mycket film!

Har försökt lära mig rumba med Orhan! Lärde oss grundstegen sen liksom dog det bort...

Har gjort palt och marikli tillsammans... ätit massa olika mat!