Träff i mörkret!

 Traskade iväg klockan kvart över fem mot Orhan. Mot Älgarås. Det var mörkt. Men bara en minus. Jag hade på mig en pinsam reflexväst och gick efter vägen. Pratade för mig själv tills Orhan ringde.
 Vi småpratade i telefon tills vi träffades. Precis mitt emellan Älgarås och Slätte. Lindåsen! På samma ställe vi träffades sist vi gick och mötte varandra.
 Är en mystisk känsla att se någon plötsligt dyka upp några meter framför en i mörkret. Jag lyste ju. Men han. Jag var lite smårädd att han skulle skrämma mig. Men inte då.
 Vi satt där ett tag. Pratade om framtiden. Bara en timme. Men det tog nästan en timme att ta farväl. Omöjligt.
 Jag får härda ut till i morgon i alla fall. Min älskade Orhan.

 Var i alla fall ett bra konditionspass. 45 minuter dit och 45 minuter tillbaka typ. (kanske att det gick lite långsammare hem. Jag var trött och inte like ivrig att komma fram) Vad blir det. Typ en mil?

 Fick lite sarme. Som hans mor gjort. Gott. Åt lite nu på kvällen och gav resten åt mina päron. Tyvärr hade pappa ingen matlåda så han fick allt.
 Tror jag måste prova göra Sarme (kåldolmar). Är ju inte svårt. Till och med Orhan har gjort det åt mig. hahah :P Jag måste bara införskaffa lite surkål. Så ska det skapas.
 Med brist på annat att göra kan jag laga mat hela dagen. Tills jag får praktikplats.
 I morgon måste jag återta kontakten med platsen i Tibro. Suck och blä!

kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0