Jobbig dag på Liseberg...
Drömde inatt... Att jag var på Liseberg på Orhan. Och han var.. irriterande. Om jag får uttrycka mig så.
Anledning till mina drömmar är att vi ska dit så småningom, troligen! Men det kommer då sällan bli som i min dröm. Han får inte vara sån!!!
Så fort vi kom in skulle Orhan på toa. Jag blev galen men fick lov att åka ensam medan han var där. Åkte Balder.
När han kom skulle vi åka tillsammans. Orhan ville inte sitta bredvid mig utan satte sig framför mig med någon annan. OK? Han tog fram mobilen för han skulle filma och jag sa till han flera gånger att man inte fick göra så, och att det var pinsamt! (För han tog upp den framför nosen på de som jobbade där!!!) Han tog inte på sig bältet heller (eller skyddet) Jag var arg på honom.
"Kan ju knappast vara så farligt att man behöver det. Jag håller i mig!" sa han. (ett under att tåget gick!)
Vi åkte upp och efter en bit så sa han.
"Ja nu börjar det faktiskt bli lite svårt att hålla i sig!"
"Om du dör. Kommer jag hata dig för alltid skrek jag!!!" (Hårda ord!!!)
När vi var klara det med var Orhan otroligt löjlig. Han var på väg att gå fel väg ut och jag sa åt honom.
"Häråt ska vi gå!"
"Men åååh så löjligt!"
"Man går den här vägen!"
"Varför skulle jag?!"
"Här är dörren!"
"Varför gör de det så onödigt svårt?"
"Svårt?"
Vi kom ut i alla fall. Gick fel och hamnade i någon form av lekpark. Med massa sand och djur. Orhan tog någon form som innehöll hö till kaninerna och gjorde sandkakor med den! Han sa inte ett ord till mig. Bara jobbade med det.
"Kom nu!"
"Nej vänta lite!"
"Jag har betalt massa pengar för att komma hit. Jag vill åka så mycket som möjligt!"
"Jaha..."
"Föresten var det där för kaninernas mat!"
"Jasså!?"
Där tog drömmen slut!
Älskar dumma drömmar... som jag kommer ihåg också! ;)
KRAM
(Amelias bilder från när jag var där senast med kussarna!!!)
Anledning till mina drömmar är att vi ska dit så småningom, troligen! Men det kommer då sällan bli som i min dröm. Han får inte vara sån!!!
Så fort vi kom in skulle Orhan på toa. Jag blev galen men fick lov att åka ensam medan han var där. Åkte Balder.
När han kom skulle vi åka tillsammans. Orhan ville inte sitta bredvid mig utan satte sig framför mig med någon annan. OK? Han tog fram mobilen för han skulle filma och jag sa till han flera gånger att man inte fick göra så, och att det var pinsamt! (För han tog upp den framför nosen på de som jobbade där!!!) Han tog inte på sig bältet heller (eller skyddet) Jag var arg på honom.
"Kan ju knappast vara så farligt att man behöver det. Jag håller i mig!" sa han. (ett under att tåget gick!)
Vi åkte upp och efter en bit så sa han.
"Ja nu börjar det faktiskt bli lite svårt att hålla i sig!"
"Om du dör. Kommer jag hata dig för alltid skrek jag!!!" (Hårda ord!!!)
När vi var klara det med var Orhan otroligt löjlig. Han var på väg att gå fel väg ut och jag sa åt honom.
"Häråt ska vi gå!"
"Men åååh så löjligt!"
"Man går den här vägen!"
"Varför skulle jag?!"
"Här är dörren!"
"Varför gör de det så onödigt svårt?"
"Svårt?"
Vi kom ut i alla fall. Gick fel och hamnade i någon form av lekpark. Med massa sand och djur. Orhan tog någon form som innehöll hö till kaninerna och gjorde sandkakor med den! Han sa inte ett ord till mig. Bara jobbade med det.
"Kom nu!"
"Nej vänta lite!"
"Jag har betalt massa pengar för att komma hit. Jag vill åka så mycket som möjligt!"
"Jaha..."
"Föresten var det där för kaninernas mat!"
"Jasså!?"
Där tog drömmen slut!
Älskar dumma drömmar... som jag kommer ihåg också! ;)
KRAM
(Amelias bilder från när jag var där senast med kussarna!!!)
Kommentarer
Postat av: Amelia
Åååh, Liseberg!
Trackback