Skadad och ledsen.

Låg helt still. Bad till Gud att jag inte skulle röra mig i natt. Inte röra på benen. Inte göra nåt våldsamt drag.
Varför? Undrar ni.
Jo för att nåt eller någon eller hon själv har skadat hennes svans.
Hon kom in igår. Trött. Orkade inte ens be oss öppna dörren utan gav upp. Som tur var såg pappa henne när hon började gå iväg igen.
Hon kom in. Såg sig trött omkring. Ville bara lägga sig någonstans. Hon la sig i min säng och somnade.
Orhan kom förbi och gick in till Tamar.
"Vet du inte vad klockan är?" sa han och höll fram klockan mot henne. Hon var inte ens intresserad.
När hon gick på toa inomhus. Då förstod jag att nåt var fel.
Svansen var krökt. Hon morrade när jag försiktigt lyfte upp henne. När jag tog på den uppsvullna delen av svansen fräste hon.
Sedan sov hon resten av dagen. Jag fick inte ta på henne. Vi fick inte titta på henne. Hon var inte hungrig. Ville bara sova.
Trodde hon var ormbiten. Men då ingen veterinär ville svara gav jag upp och lät henne sova. Hon verkade ju inte döende i alla fall.
Ögonen var svullna och trötta. Det rann tårar... :(
Idag är hon gladare. Piggare. Äter och jag kan röra vid henne utan att hon fräser åt mig. svansen är dock krökt.
Men hon är rädd. Hon gick ut men bara satt där utanför dörren i säkert en halvtimme tills jag gick och satte mig bredvid henne. Då promenerade hon runt. I närheten av mig.
Morrade så fort hon såg någon och sprang och gömde sig på verandan igen. Ville till och med in igen!
Vad har hänt? Har någon usling sparkat på min katt eftersom hon är så nervös.
Eller är det den onda katten som bitit henne?
När jag gick in kom hon efter. Nu har hon gömt sig för att sova igen.

Tycker inte om när mitt hjärtgull är sjuk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0