Vardagens små lustiga situatoner...
Ett typiskt ögonblick då jag sätter mig framför bloggen. Redo att skriva. Full med lust och längta att få uttrycka mig. Lustigt... Jag vill skriva något fantastiskt roligt.
MEN JAG KOMMER INTE PÅ NÅGOT!!!
Det är inte som förr. I Lidköping var allt kul att skriva om. Tamar åt upp en spindel. Eller att grannen väckte mig mitt i natten full. Det var till och med kul att skriva en lång spännande historia om hur jag skulle köpa mjölk!
MEN JAG GÖR JU INGET SÅNT NU!!!
Åååååh vad jag längtar efter att få flytta hemifrån. Tänk bara när jag lever med Orhan. Vem vet vilket land det blir i?! Tänk när jag skriver långa historier om att halka utanför Ica eller om mina och Orhans gräl om allt från vem som ska diska till huruvida vi ska ha barn eller inte. (Jag säger redan nu att jag har känsla av förlust. Så inte chocken blir så stor sen. Ni kan redan nu börja skratta mig i ansiktet. MEN Jag går bara med på barn om jag får en kattunge. Det har vi redan talat ut om! brr...)
Men tänk vad lustigt. Sitta och skriva där... kanske samma sak. Utan jobb. Men i alla fall gift och.. i eget boende.
Det är sånt som är lustigt. Vardagens små bekymmer.
Tycker i alla fall jag...
(bilder från Lidköping!)
Kommentarer
Postat av: Anonym
kul då!
Trackback
