petraceciliagashi

Sitter ensam vid ett oavplockat frukostbord. Lyckades tvinga mig upp för att äta frukost med Orhan. Hemska saker, jag var trött.

Idag finns det inget att göra känns det som. Och plötsligt kändes det tungt. Saknar Orhan också. Hinner aldrig umgås med han! 

Jaja... nåt ska jag väl komma på idag. Gör klart på toaletten och kanske få bort allt som bara dräller överallt. In i rummet som bara är kaos. Rummet som ingen får se. Som faktiskt så småningom ska bli gästrum!

.

..

Bara att dra på sig nå paltor som ser mer normala ut och sätta igång. Ju längre man drar ut på att göra nåt ju värre känns dagen. Fast å andra sidan. Hade jag ätit klart frukost? Klockan är ju bara tjugo över åtta. Vad ska jag ställa till med nu.

Lika bra att vänta till nio i alla fall!