Koka soppa på ett bär!
Röd och svettig. Sån är jag efter en tuff kamp med gräsmattan. Den här gräsmattan är knäpp.
På framsidan finns det massa mystiska gropar so döljs av det fantastiskt frodiga gräset. Det finns också plötsligt mossängar och jag får liksom springa över dem och sedan ställa gräsklipparen på bakhjulen så att den inte ska lägga av.
På baksidan är det tvärtom. Där finns inget gräs alls. 25 procent gräs, 40 procent mossa och 35 procent klöver. Det är otroligt svårt att se vars jag nyss klippte. Så jag får hela tiden gå tillbaka för att jag ser att jag missat ett strå. Eller så klipper jag samma ställe flera gånger om.
Men nu är det klart. Och det känns skönt at ha använt lite energi idag.
Röd är jag. Tycker det är hemskt pinsamt när grannarna kör förbi och vinkar glatt. "haha jaa hej, jag är en tomat!"
Dock tycker Orhan jag är som sötast när jag är alldeles röd. I alla fall påstår han det. Så det är ju otroligt synd att han inte är här just nu och kan beundra mig!
..
..
Nu kokar jag krusbärskräm/soppa. (får se vad jag bestämmer mig för) som ska bli den ljuvliga middagen.
Orhan påstod sig inte längta efter mat utan något sött. Jag hade redan tänkt göra blåbärsgröt eller krusbärssoppa. Så det löste sig fint.
Enkelt också. Man behöver ju nästan inte göra nåt! haha slänga bären i en kastrull med socker och lite vatten. (blir nog en soppa) och sen njuta av livet. (förutom en kvick paus i vilandet där man kan röra ner lite kryddor, i mitt fall kanel och nejlika, och potatismjöl!)
..
Kommentarer
Trackback