omotiverad

Känner mig så omotiverad! Vill helst bara sitta hemma. Somna och vakna om en månad kanske!
Vad i hela friden ska jag göra för att få tiden att gå. Det har gått en dag och det känns som en vecka!
2 månader... Om det nu bara blir två månader...
Borde ha power nu. Lägga mig i tid för att i morgon rusa upp i glädje för att bege mig till arbetsförmedlingen och skriva in mig. hipp hurra. Jag borde längta efter att skriva brev och söka praktik. För det betyder ju att jag kan skaffa lägenhet och leva ensam.
Nej...
Jag känner för att sitta hemma i morgon. Ta det lugnt. Inse att jag faktiskt är hemma. Kanske på tisdag bege mig ut för att börja leva vardagsliv! Först vill jag.. inse fakta!
Fast o andra sidan skadar det inte att skriva in mig. Det betyder ju inte att jag redan samma dag kommer få en coach flåsandes i nacken på mig som skriker. JOBB! PRAKTIK!!! GÖR NÅGOT!
nej nej.. det lär ju gå några dagar innan det dyker upp sånt.
Men jag är livrädd för att dras in i stressen igen.
Kan inte ens se fram emot Lycksele-resan nu fram över. Trots att den säkert är bra. Jag får annat att tänka på. Jag vet att jag kommer tycka det är kul!
Men jag ser den inte. Jag tittar så mycket längre framåt. Jag ser fram emot April. Kanske Orhan är här då!? :D
Jag är tokig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0