För mycket skönhet

Det är för fint här. Blir alldeles till mig när jag promenerar runt i skogen.
Idag gick jag och Orhan ner vid bäcken. Gick över maskrösängar och ner efter ån. Promenerade under häggarna (tror det är hägg? Blommande träd i alla fall) som föll er över vattnet. Genom bäddar av stensöta och harsyra... Över träd som böjer sig över ån...
Får hela tiden känslan av att jag kan inte gå i allt detta vackra och inte visa för någon. Vill att någon pallervante ska traska förbi så jag kan ropa. "KOLLA VAD VACKERT DET ÄR HÄR! OCH JAG SÅG DET FÖRST!"
Kan verkligen inte slappna av!
Paniiiiiik
..
(tog dessvärre inte kameran med idag!)
..
Ska sitta massor på stenen där vid ån. Fiska... (Jag och Orhan spanade på ställen där det kan finnas fisk! haha) ligga och försvinna ner bland stensöta och harsyra! :)
Jag vill inte att min trädgård ska likna det här. Jag vill att detta ska vara min träddgård!!!
Usch klarar inte av sånt här. Jag älskar natur och blommor för mycket!
..
Tamar uppskattade också för första gången på länge vår prommis. Hon var mycket fascinerad av bäcken. Skogen... Hon följde med utan att skrika alldeles för mycket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0