Ljusa nätter...

Vilken värdelös natt.
Orhan drog inte för gardinerna eftersom han tänkte det var en smart ide för att få mig att ha lättare att vakna på morgonen.
Nog fick jag lätt för att vakna alltid.
Efter klockan fyra flög jag upp. I panik. Trodde klockan var nio-tio! Solen stod högt på himlen och ja. Vilken pellejöns som helst hade nog gjort samma bedömning. Kollade på klockan. Kände hur tårarna var på väg. Så pinsamt att så krafitgt försovit sig.
Men inte var den nio. Inte ens halv nio... Långt ifrån. Så jag somnade om.
..
Sedan höll det på så fram till att klockan äntligen blev sex. Då klev jag upp. Lite väl tidigt. Men jag stod inte ut med att vakna hela tiden och nervöst vänta. Föresten gillar jag att ha tid på morgonen. Så man liksom kan vakna till lite.
Så god morgon på er!
..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0