petraceciliagashi

Börjar längta hem lite granna. Inte för att jag vantrivs. Men det är ju alltid så. Hemma bäst.

Samtidigt är jag rädd för att återvända till vardagen! All press....

..

Känner för en prommis. Vet inte varför men just på kvällen är det extra mysigt att gå runt. Kanske för att det är tyst och stilla.

Tror jag ska gå ut på bron över autobahn. Där är det inte tyst och stilla. Men tänkte att det skulle vara coolt att fota. I mörkret. Massa bilar... hm.. ja vi får se om det blir särskilt coolt! 

..

 

..

Till middag åt vi grillat. Jag fick en halv fisk på tallriken och fick bara i mig ett få små bitar kött. Trots att det var det jag sett fram emot. (Äntligen lite nötkött!) Jag menar. När jag ser kött. Då blir jag sugen på kött och väljer aldrig fisk framför det. Men Orhan sa smaka!! Och jag åt lydigt upp min fisk. Grillad makrill.. gott men.. kött slår högre!

Känns som om jag går runt mätt konstant här. Förstår inte varför? Kanske är det mängden kött i alla måltider! Sötsakerna emellanåt. De annorlunda tiderna emot hemma? Jag kan vara småhungrig. Men jag känner aldrig före en måltid att oj vad jag ska äta. Mmm vad hungrig jag är. Utan mera. Oj.. hur ska jag orka!? Vars ska jag börja?

Kanske har en helt otroligt normal förklaring men jag känns inte som mig!

..

Nu ska jag läsa bloggar tills Orhan spelat klart fotboll med sin bror!